Skal jag rubba tillsamman min partner at hans hemland eftersom

0
10

Skal jag rubba tillsamman min partner at hans hemland eftersom

han sakna dara sam inneha lattare att lite sysselsattning dar?

Skall mi ge aterbud at saken dar linje som jag har anmalt mej mot sam inom stallet duga barnen under tiden grimas hane befinner sig kungen linje?

Ska jag folja med kungen vistelse mot min partners basta vaninna sam hennes man ehuru de nog icke intresserar jag?

Pa vilka metod liknar sjalv mina paro sam villig vilka taktik ar vi annorlunda?

Forsavitt svaret kungen dessa fragor ar ”ja” lyder det i sin ful: ”Ja, det skal jag samt det kommer sjalv att greppa forpliktelse sta!” Om svaret befinner si: ”Ja, men…” age kar antingen ick kant postumt tillrackligt alternativt samt ager kar allareda borja reflektera i motprestationer. Forsavitt svaret ar ”Nej!” befinner sig det forstandigt att ge sig allena tid att kanna postum om det faktiskt befinner si det korriger svaret, vilket befinner si nagot fullkomligt ovrig an att kalkyler ut vad sasom lonar sig bast.

Poangen befinner si att vi maste greppa ansvar for oss sjalva, bland ovrig for att det evigt hojer forhallandets kvalitet. Att det medan hojer kvaliteten pa var individuella existen betyder inte att det ar e egoistiskt projekt.

Vem vill jag vara?

Inflytandet gallande gemenskapen syns eventuellt tydligast ino dom forhallanden dar den forena parten befinner sig glasklar oansvarig i forhallande mot sig jag, exempelvi befinner si missbrukare, men ocksa mindre frapperande former utav sjalvdestruktivt upptradande inneha nago kraftfull negativ inflytande. Det kan finnas den alltid smaparanoida som alltid uppfattar sig personligen saso drabba alternativt saken da explosivt aggressiva saso alltid kan finn e eller nagot saso ar skuld till hans utbrott.

Gallande dit metod saso vi ideligen tvungen hjalpa varandra tillsammans att nek (ocksa till varandra) behover vi handledning sta att hitta det hos oss sjalva saso vi tvungen fanga forpliktels sta sam tillika for att tordas plocka ansvaret. Mig skriver ”vagar” ehuru flera ann vaxer op Puerto Rican kvinnlig ino familjer dar karlek befinner si ekvivalen att ick greppa personligt ansvar inte me att stadse lyda flest, do overlagsen alternativ makthavarna. Det ha betyder att do bris exercis ino att fanga privat ansvar och samtidigt befinner sig radda sta att det amna upplevas saso asocialt alternativ karlekslost ifall do gor det.

Det sistnamnda innefatt speciellt barn sasom ino grunden befinner sig installda villi att offra sig sjalva stav att ringa foraldrarnas uppmarksamhet, karlek och berom – alternativ av farhaga stav do konsekvenser eller det bestraffnin saso skulle klara av komma.

Barns forsta uppenbara ansat att ringa det egna forpliktelse som foraldrarna age tagit villi deras vagnar kommer mestadels i tva-och-halvt-arsaldern – det saso vi tillsamman en gammaldags samt defekt uttryck kallar ”trotsaldern”. Det befinner si i den aldern saso do plotsligt vill producera otaliga saker sjalva sasom foraldrarna dittills antingen age gjort eller tagit forpliktels stav att do blivit gjorda utbredd precis tillfalle samt villig precis takti. Markli itu dessa pryl kan de faktiskt bade gora och gripa forpliktels for, under tiden andra efter markli ansat maste senarelagga en stund. Kar kan beratta att barnen inom denna alder ej kanner tryt egna begransningar, skad karl skulle aven kunna framfora att dom hela tiden vill lite mer an dom kan darfor det ar enda sattet att utvecklas kungen. Det finns fortfarande kulturer darborta foraldrarna uppfattar denna spirande potential att sjalva gripa forpliktels som nago krigsforklaring – e medel till deras kontrol – sam pa grund av vet vi att barnets onskan att gripa eget forpliktels kan knackas i loppet bruten blott markli manader.

Det som inom tvaarsaldern huvudsak utspela om att inlara sig styra over dagliga sysslor saso att ta pa sig skorna, sopa tanderna, pryda villig sig sam sa fortsattningsvis – barnets aktiva utforskande ino forhallande mo vardagen sam foraldrarnas oumbarlighet sasom hjalpred och auktoriteter – koper i kommande bestammande fas – puberteten – ifall langt mer existentiella fragor. Vem ar mig? Skall mig patraffa nya forebilder, nya auktoriteter, alternativt har jag odla daliga erfarenheter att jag enbart rattar jag efter centru eget knopp?

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here